Hästen har ca 700 tvärstrimmiga muskler som utgör 60% av hästens totala kroppsvikt ..
De flesta av dessa muskler ligger parvis på båda sidor av kroppen och nästan överallt på hästens kropp ligger de flesta i flera skikt av musklerna, ibland upp till 5 olika muskellager ...
Hästens muskler anväds dels för rörelse men även motverka för stora rörelse..
Musklerna är antingen i en uppbyggnads eller nedbrytningsprocess ,när du tränar din häst så är det nedbrytningen och dagen efter är det uppbyggnadsprocess..
Det är därför viktigt att hästen får vila efter ett hårt träningspass så musklerna hinner återhämta sig..
Musklerna kan se olika ut olika former..korta,långa trekantiga,fjäderformade,spolformade osv...
En muskels styrka bero huvudsakligen på dess tjocklek eller på hur många muskeltrådar.
Hästen har fyra olika sortes muskler:
skelettmuskler = villkorliga, tvärstrimmiga muskler som kan påverkas av viljan, dessa muskler styr hästens kroppsrörelser.
glatt muskulatur =ovillkorliga muskler, de styrs inte av viljan, dessa finns i invärtes organ ex, tarmväggar, urinrör
hjärtmuskulatur = ovillkorliga, styrs inte av viljan men är tvärstrimmiga
twitch-muskler = muskler som sitter precis under huden, hästen använder dem ex för att få bort insekter som irriterar = hudryckningar
Sklettmuskelaturen...
Skelettmuskelaturen omfattar mer än en tredjedel av hästens totala kroppsvikt och fyller en viktig funktion för hästens kroppshållning och rörelser. Det är skelettmusklerna som styr hästens kroppsrörelse och de är beroende av att nervsystemet fungerar. Skelettmusklerna kontrollerar även hastighet, steglängd och stegfrekvens. En skelettmuskel består av en muskelbuk som har en sena i vardera ände, dessa senor delas upp
Origo – ursprungsena är den senan som muskeln utgår ifrån och den har oftast förbindelse med det mindre rörliga skelettstycket.
Insertio - insertiossen är den senan som går från muskeln och fäster i det skelettstycket som är mera rörligt eller i mjukdelar. Om en muskel har flera ursp
Senorna som sitter på muskelbuken fäster oftast mot något ben, men vissa musklers senor fäster mot varandra och andra fäster mot hud, ytteröra eller ögongloben.
Musklerna som böjer en led kallas böjmuskler medan muskler som sträcker en led kallas för sträckmuskler,exempelvis hasböjare och hassträckare, en del muskler påverkar en led men det finns muskler vars rörelse påverkar flera leder.
När en rörelse ska ske så kontraherar muskeln/musklerna det vill säga den drar ihop sig, kortar sig, blir tjockare och hårdare. Motsattsen till en kontraherad muskel är en avslappnad relaxerad muskel, den är lång, smal och mjuk.
rungsenor så säger man att den har flera huvuden..
Om en muskel har flera ursprungsenor så säger man att den har flera huvuden
