Östergården

(se bild nedan på hästens bakben)

Skelettmuskler som påverkar en viss led delas in i

• agonist        den muskeln som utför den största arbetet i rörelsen

• synnergist    den/de musklerna som samarbetar med agonisten,

• antagonist   den /de muskler som aktivt motverkar rörelsen

Vilken muskel som är vad beror på vilken rörelse som sker, en muskel kan vara antagonist/motverka i en rörelse för att sedan vara agonist/utförare i nästa rörelse. (se bild)

På bilden till vänster ser vi  hur Hästens bakben förs framåt, muskeln på framsidan av hästens ben kortar sig och muskeln på baksidan ger efter, den länger sig.

På bilden till höger ser vi hur bakbenet förs bakåt och nu har muskeln på framsidan av hästens bakben längt sig, medan muskeln på baksidan av benet(gastrocnemius) har kortat sig.

Antagonisterna/de som motverkar och stabiliserar rörelsen sätter också gränser för hur mycket en muskel kan dra ihop sig/kontrahera. Om antagonisterna inte fungerar som de ska, t ex om de är spända/förlamade/stumma kommer rörelsen att bli knyckig eller stum och i värsta fall blir det ingen rörelse alls.

Sammanfattningsvis
Man kan enkelt utryckt säga att en muskel (agonisten) kan spänna sig endast om den/de muskeln som arbetar i motsatt (anatagonisten) riktning är avslappnad och ger efter när agonisten/utföraren spänner sig.

En rörelse är inte ett resultat av en enda muskels arbete utan det är ett fint samspel mellan flera muskler. De muskler som framkallar en viss rörelse ingår i ett innervationsmönster, det här mönstret kan variera mellan olika hästar, man kan genom träning minska antalet muskler i ett innervationsmönstret  så att det till slut bara är de starkaste och mekaniskt mest effektiva musklerna som arbetar.